OM RAGDOLL
" THE COOL CAT "
Ursprung
Ragdollens historia börjar 1962 i Kalifornien USA. Till England kom rasen 1981
och till Tyskland 1985. I Sverige har vi haft Ragdollen sedan 1991. Ett litet axplock om
hur Ragdollen blev till, hämtat ur
"The Definitive Guide to Ragdolls".
Mrs Ann Baker i Kalifornien startade 1962 uppfödningen av Ragdoll. Hon parade
sin birmahane med en vit långhårig honkatt av angoratyp. Denna ägdes av en
granne och kallades Josephine.
Mrs Baker fick behålla dessa kattungar. För att det inte skulle bli inavel,
parades det sedan in en annan ras,
en brun burma. Hon hade då fått fram både
mitted och colourpointkatter.
En mer uttömmande beskrivning av Ragdollen, dess historia, rasbeskrivning och
rasstandard, kan du få från Ragdollklubben och Scandinavian Ragdoll Club.

Utseende
Det finns tre olika mönstervarianter hos Ragdolls. Colourpoint,
mitted och bicolour.
Färgerna kan vara
brun, blå, choklad, lila, creme och röd. Färgteckningen kan vara sköldpadd eller tabby.
Ragdollen är en stor massiv katt. Pälsen är tät,
mjuk och silkeaktig (semilång).
Ögonfärgen alltid blå, ju intensivare desto bättre. Öronen breda vid basen med
rundade toppar.

Temperament
Ragdollkatterna är lugna, tillgivna, överseende, intelligenta och
lite lata. De vill ha mycket kärlek och
omtanke av sina ägare. De trivs både med andra djur och barn. De är tåliga
katter, men vill ändå inte bli vårdslöst behandlade. Sitt namn Ragdoll (Trasdocka) har de fått av att de
kan slappna av i alla muskler, då man lyfter upp dem.

Vård
Till vården hör både att sköta och älska sin katt.
Ragdollen har en relativt lättskött päls, den tovar sig sällan om den borstas
igenom lite då och då. När katten behöver badas, tänk då på att skölja den noga
efter schamponeringen. Ha också lite balsam i pälsen, men skölj ur väl.
Pälsen blir silkig, mjuk och faller intill kroppen.
Det är inte nödvändigt
att blåsa pälsen torr om den inte ska ställas ut, utan frottera den noga.
Kloklippning är bra att kunna göra själv. Det finns bra klotänger att välja på i
zooaffärerna.
På så sätt kan man undvika att katten sätter klorna i möblerna och
gör klösmärken.
Ha alltid tid för katten när den kommer och vill kela. Det brukar inte bli så
långa stunder åt gången.
Den är nöjd med lite.